I alla fall om man ska tro på en grupp forskare och om man tänker i lite underliga banor.
Jag blädrade igenom lite gamla Illustrerad Vetenskap på biblioteket å hittade någonting jätte intresant
Nu tvivlar forskarna inte längre:
Drömmar kan kontrolleras
Nr /200306 s.
Av Jesper Kjems
Andra artiklar om:
Medicin Psykologi dröm
Det är möjligt att styra sina timmar i drömmarnas land. Lucida drömmar kallas fenomenet, när man är medveten om att man drömmer. Alla kan lära sig tekniken som sätter gränser för vad man kan uppleva medan man drömmer.
Av Jesper Kjems
En flygtur över Grand Canyon eller ett dyk på en blåvalsrygg djupt ned i havet. Endast fantasin sätter gränser för vad man kan uppleva om man är medveten, när man drömmer. Begreppet kallas lucida drömmar, men själva medvetenheten om drömmen är bara ett första steg. Genom träning kan man nämligen också styra vad som kommer att hända i drömmen, och på så sätt kan man till exempel flyga, dyka eller resa i tiden.
Dr Stephen LaBerge vid Stanforduniversitetet i Kalifornien har forskat på lucida drömmar i 25 år och säger att dessa drömmar är ungefär som att lära sig ett nytt språk - alla kan troligen lära sig att bli medvetna i sina drömmar, men för vissa är det lättare än för andra.
Få kontroll över mardrömmen
Hur snabbt man kan ta sin första flygtur ut över Grand Canyon i sina drömmar är mycket individuellt. Det finns flera tekniker för att öva upp förmågan att ta kontroll över drömmarna, och man kan ha tur och få sin första lucida dröm redan efter några veckor. Om man skall kunna uppleva flera lucida drömmar varje natt och få dem att komma på beställning krävs dock träning under lång tid.
Medvetna drömmar är för det första en möjlighet att få spännande upplevelser och själv bestämma handlingen. Många använder därför medvetna drömmar för att leva ut sexuella fantasier. Den sexuella friheten är också ett välkommet hjälpmedel för personer som på grund av funktionshinder inte kan ha sex på riktigt - och de flesta kan nicka igenkännande till att upplevelserna i drömmen känns minst lika verkliga som faktiska upplevelser, trots att drömmarna uteslutande är ett resultat av mental simulering.
Medvetna drömmar har också visat sig vara ett effektivt sätt att få bukt med mardrömmar: Om man till exempel jagas av ett monster i drömmen och är medveten om att det bara är en dröm, kan man utan rädsla stanna och konfrontera monstret, eller till och med vända sig om och jaga det istället. Om man vet att man ändå vaknar om en stund finns det inget att vara rädd för, och forskningen inom medvetna drömmar har visat att man kan vända mardrömmar till något positivt i mer än 60 procent av de fall då man blir medveten om att mardrömmen bara är en dröm. På samma sätt kan lucida drömmar användas för att bekämpa alla möjliga fobier.
Enligt Stephen LaBerge är det viktigaste för den som vill ha en lucid dröm att kunna komma ihåg sina drömmar. Det är nämligen inte lönt att ha en medveten dröm om man inte kommer ihåg den, när man vaknar. Forskningen har visat att rörelser minskar förmågan att komma ihåg drömmar, eftersom rörelser stör minnet. Om man vill komma ihåg en dröm skall man därför ligga helt stilla, när man vaknar, återkalla så mycket av drömmen som möjligt och gå igenom den i tankarna, tills man minns handlingen.
Koll på verkligheten
Trots att drömmar liknar verkligheten så mycket att man inte omedelbart kan skilja dem åt finns det ett par saker som kan hjälpa en att upptäcka om man drömmer. I drömmar kan man till exempel träffa avlidna personer och upphäva fysikaliska lagar så att man kan flyga eller hoppa i tiden. Dessutom har forskarna kommit på att vi inte är speciellt bra på att läsa när vi drömmer. Visserligen kan man läsa tiden på en klocka eller en mening på ett papper, men vänder man bort blicken för ett ögonblick och försöker läsa samma text igen ser meningen annorlunda ut i 75 procent av fallen. Vänder man bort huvudet ännu en gång och försöker läsa meningen igen, upptäcker man i 95 procent av fallen att meningen förändrats - om man drömmer alltså.
Detta kallar forskarna för en verklighetskontroll, och det kan man använda för att kontrollera om man drömmer. Det smarta är att om man dagligen utför en verklighetskontroll, medan man är vaken så kommer man förr eller senare att göra samma koll även medan man drömmer - men i drömmen kommer meningen att förändras efter att man tittat bort. Det kan kännas märkligt att sitta och på fullt allvar försöka kasta om orden i en text på ett papper, och många har också en känsla av att de faktiskt kan känna skillnad på dröm och verklighet. För att få en lucid dröm måste man emellertid enligt forskarna acceptera att vi inte omedelbart kan veta om vi drömmer just för tillfället.
Forskning som intresserar
Forskare som Stephen LaBerge har mött en del motstånd från andra vetenskapsmän. Kritikerna har inte trott att det går att vara medveten medan man drömmer, och vissa har även lanserat teorier om att människor bara har drömt att de blivit medvetna i drömmen. Därför utvecklade LaBerge en teknik som gör att den som drömmer kan kommunicera med omvärlden under den medvetna drömmen.
När vi sover förlamas de flesta av kroppens muskler, och en person som drömmer har därför svårt att ge tecken till omvärlden. År 1979 låg LaBerge emellertid i laboratoriet med sensorer på ögonen. Sensorerna kunde mäta hans ögonrörelser för att registrera när REM-sömnen inträdde. Det är den del av sömnen, då vi drömmer allra mest.
I LaBerges dröm höll han upp ett finger framför ögonen och såg på det, medan han flyttade det snabbt från sida till sida. När han vaknade visade mätningarna av ögonrörelserna ett stort utfall vid den tidpunkt då han i drömmen rörde fingret. Den metoden används idag för att få upplysningar från försökspersoner om när vissa saker sker i drömmen. Innan försökspersonen somnar bestämmer man att han i drömmen skall ge tecken, när han till exempel blir medveten om att han drömmer att han försöker flyga eller när han märker att drömmen håller på att ta slut.
Forskarna hoppas att dessa möjligheter skall bana vägen för andra vetenskaper att använda lucida drömmar i sin forskning. Drömmarna ger till exempel psykologer möjlighet att berätta för patienter vad de skall drömma istället för att vänta på att de drömmer det av sig själva, och hjärnforskarna får möjlighet att undersöka vad som händer, när en person går från djup sömn till att bli medveten om sin egen dröm.
Det blev lite långt men det är direckt ur tidningen
Hoppas ni tycker att det är heftigt ni med