Någon frågade om en Z4:a från Rimbo Grande. Det fick mig att fundera över om någon byggt den lite modernare Z4p från 1956, den med avrundade hörn. Åkte i helgen på ULJ och de hade sitt ex. i tjänst. Egentligen ett mycket trevligt fordon!
Jodå, här hemma pågår scratchbygget av just en Z4p "sport" i H0n3 så man kan ju säga att jag nästan byggt en. Jag har dock bara kitbashat några UGJ finkor till smalspår tidigare så jag är ganska så oerfaren på området hembyggen men det går så sakta framåt. Har redan slaktat en stor del av bygget som startade i styren, håller nu på att försöka kombinera mässing och styren, man kan ju få en del smäckrare detaljer bra mycket hållbarare i mässing än styren.
Någon som har tips om bra lim att sammanfoga styren och mässing med?
Fronten är inte det enklaste, tänkte först försöka framställa den som gjutdel i stil med T2p fronten utifall jag skulle få för mig att bygga ytterligare en lokomotor. Detta blev för jobbigt då det inte går att göra gjutorginal i styren vilket jag tyckte var enklast materialet att karva fram fronten ur.
Problemet att lösa just nu är gummilisterna runt fönstren, men till slut hoppas jag få lokomotorn färdig.
Det var kul att höra om Ditt bygge. Jag hade nog sågat ut fronten i en tjock mässingsplåt. Kanterna går ju fint att runda av med fil. Själva "grillen" hade jag gjort med hjälp av 20 st. mycket tunna pianotrådar som skulle lödas på jämna avastånd i en liten mässingsram, man sedan skulle löda i fronten. Kollade just på en bild av lokomotorn, och man ser rätt tydligt in genom gallret på den oljekylare(förmodar jag) Z4p har.
Bra lim? Tycker alltid det är svårt att limma plast mot metall...kanske araldit. Jag har ingen bra idé för gummilisterna. Förmodligen svårt att få snyggt i vår skala. Jag hade försökt att bara måla dem med matt svart färg runt kanterna. Lycka till med bygget!
Jag brukar använda mig av OK´s superlim dvs."cyano",för mig har det funkat väldigt bra=)
Har även provat Loc-tigth´s cyano-lim vilket var nästintill likvärdigt med OK´s.
Nackdelen är väl korken som dom använder på flaskan, villken ofta vill kleta igen, trotts ihärdigt blåsande i hålet=)
Dags för del två i följetongen om banor med spårvidd 742-802 mm. Handlar om Robertsfors:
Robertsfors-Sikeå Industribana, Robertsfors Bruks Industribana, Robertsfors Bruksjärnväg, Robertsfors-Sikeå Järnväg - vilket namn är det korrekta för perioden 1878-1961?
Ibland anges RSJ som bansignatur. Var denna någonsin officiell?
“Innan (Gustaf )Tundal avgick från chefsposten hade han år 1889 byggt om banan till 750mm spårvidd. Ursprunglig spårvidd okänd “ står det på hemsidan för Föreningen Robertsfors Bruksjärnväg. (Adress: http://user.tninet.se/~mcv896n/). Enl andra uppgifter var spårvidden 762 mm 1878-1899, ombyggd till 750 mm när första elloket inskaffades 1900. Enligt en tredje variant är 750 mm måttet över hjulflänsarna, “den nominella spårvidden torde alltså vara 762 mm (2,5 engelska fot)” (Järnvägsdata 1999). Vet någon hur det egentligen ligger till?
Vill ni inte ta upp plats här med svaren går det bra att skicka e-post till mig. Att skicka svaren direkt till listan går också men är lite mer komplicerat, då MSN kräver att man registrerar sig som medlem i MSN-gruppen 742-802 mm först.
Rykten är alltid rykten. Den enda tillförlitliga informationen är den som kommer officiellt från oss,
och då menar vi för närvarande nyhetsblad och kataloger.
Vi vet att Z4p är en eftertraktad modell. Vi vill naturligtvis gärna realisera en Z4p,
men det kommer inte att ske inom en "snar framtid".
Eftersom vi har en del andra projekt rullande, prioriterar vi i första hand att få klart
de projekt som ligger närmare ett slutförande.
Först ut bland dessa blir godsvagnarna Gp och Op, vilka vi hoppas kunna leverera de första till "Höstmötet" i Västberga den 12 oktober.
I övrigt finns information att hämta i kommande nyhetsblad samt en ny katalog, vilken vi planerar till fjärde kvartalet 2002.
Vi planerar också att börja med nyhetsutskick (mail) i begränsad omfattning till våra kända kunder,
som har meddelat oss sin email-adress.
Jag har efter att ha läst en artikel i Smalspårigt inbillat mig att jag nog ska få ihop en drivning till min Västervikare.
En sak blir jag dock inte riktigt klok på, hur stora ska hjulen vara? Är det samma storlek för normal- och smalspår eller t.o.m. olika för 891 respektive 1067?
Om frågan varit uppe innan ber jag om ursäkt men jag hittar den inte.
Besöker rätt ofta i Smalspårsfrämjandet och tycker det är en bra sida. Smolket i glädjebägaren är ju dessa pop-up fönster som irriterande dyker upp när man kommer in.
En gång är är ingen gång men sen får det vara nog. Nu har jag tröttnat i alla fall.
Diskuterade för ca två veckor sedan. Tänkbara botemedel nämndes också. Klicka på "2" längst ner på sidan, så hittar du inläggen. Om du inte dröjer så länge, att dom hinner halka iväg till "3" förstås.
Du är alltså inte ensam om din inställning. Hoppas bara att du inte är så irriterad att du inte tänker ta dig hit alls i fortsättningen.
Vi blir allt fler som undrar om det inte börjar bli dags att byta forumleverantör. För att citera Per Johanssons inlägg från 14/8: "irriterande med ett forum som tar betalt av annonsörerna, och sedan av de som inte vill se reklamen"
Den lista över svenska järnvägar med spårvidder mellan 742 och 802 mm jag håller på att sammanställa innehåller en del oklarheter. Jag har redan fått några korrigeringar och kompletteringar (tack för dem) men de största oklarheterna kvarstår. Tänkte därför posta frågor angående dessa till Smalspårsfrämjandets diskussionsforum och Postvagnen och ta ett “problem” i taget.
Det första och största rör Kroppa Järnväg. 802 mm kallas ibland för “Kroppaspårvidd” och i svenska järnvägsentusiasters “bibel”, Järnvägsdata 1999 (SJK 68), anges också denna spårvidd för järnvägen 1869-1875. 802 mm är en modern “översättning” av 2,7 fot eller 27 decimaltum. Emellertid anger andra källor 2 fot 8 tum, dvs 44 verktum, vilket blir 792 mm. Har också sett uppgift om 796 mm spårvidd. Ytterligare uppgifter som förvirrar bilden är att Kroppa Järnväg 1869 och 1871 lär ha inköpt två Kristinehamnslok med spårvidden 787 mm. Någon som VET hur det egentligen förhåller sig och kan reda ut begreppen?
Enligt Järnvägsdata 1999 anlades Kroppa Järnväg som 693 mm hästbana 1853. Dvs 28 verktum. Ett par vagnar från Kroppa Järnväg med denna spårvidd (eller snarare 692 mm, om jag skrivit av rätt…) finns bevarade på Järnvägsmuseum, så den har uppenbarligen förekommit. Andra källor anger 544 mm, dvs 22 verktum, som ursprunglig spårvidd på KrJ, vilket dock skulle bero på en felaktig uppgift i Claes Adelskiölds memoarer. Äger detta sin riktighet?
Vill ni inte ta upp plats här med svaren går det bra att skicka e-post till mig. Att skicka svaren direkt till listan är lite mer komplicerat, då MSN kräver att man registrerar sig som medlem i MSN-gruppen 742-802 mm först.
PS (ej i Postvagnen): Om 792 mm stämmer är KrJ ett mer skalenligt projekt för en mj-anläggning i H0e än 802 mm-järnvägarna. Allra bäst passar dock industribanan Morgongåva-Molnebro med sina 785 mm (9*87=783 mm!). Fast marknaden svämmar knappast över av modeller med förebild från den banan, varken byggsatser eller r-t-r. Har faxiskt aldrig ens sett en bild från banan ifråga.
Jo visst handlar den första web-sidan om skala Ho. Tyvärr är den holländska texten väldigt elementär och talar bara i allmänna ordalag om hur man bygger bilmodeller och vilka verktyg man använder, men bilderna är ju väldigt fina och resultatet är lyckat. Missa inte länken till gamla Scania-foton som finns på länksidan.