Står inför att sätta samman drivningen till ett Bemolok och har kört fast på några punkter i byggbeskrivningen. Det mesta kan man tyda genom att titta på sprängskissen och hyfsat förstå tyskan men på två punkter blir jag osäker, kanske någon med kunskaper i det tyska språket och framförallt elektronikkunskap kan hjälpa mig att reda ut detta.
Följande står i byggbeskrivningen:
1. Leiterplatte Pos 33 und Kontaktfeder Pos 35 mit Hohlnieten Pos 36 zusammennieten und um 90º abwinkeln.
2. Die beiden Drosseln Pos 34 einlöten. Kondensator Pos 37 ebenfalls auf Kontaktfedern löten (Anschlußdrähte vorher kürzen).
3. In Getriebeplatte Pos 28, Schleiferfeder Pos 31 einstecken (siehe Skizze) und umbiegen. Kabel Pos 38 an gekennzeichneten Stellen anlöten (Schleiferfeder und Leiterplatte).
Det jag först och främst undrar är om "spröten" på kondensatorn (Röda X) skall lödas mot kretskortets fält vid Blå Cirklar eller vid Röda Cirklar eller vid alla fyra punkterna? Enligt skissen så löper strecken från kondensatorns "spröt" hela vägen till kretskortets kontaktfält vid dom Blå Cirklarna. Någon som kan räkna ut hur det skall vara?
När det gäller punkt 3 så är det ren översättning jag har problem med. Jag vet i stort sett vad som skall göras här men blir inte klok på sista meningen under punkt 3.
Ja nu är det nog för min del också, den sista tiden har det blivit otroligt många pop-ups. Vid detta besöket så räknade jag till 9 st samt ett nedladdningsförsök av något spionprogram. Klickar man bort alla pop-ups och sedan klickar sig in och läser ett inlägg, vad händer då? Jo då kommer det nya pop-ups, när man sedan klickar bort dom och efter att läst inlägget går tillbaka till forumets huvudsidan, ännu fler pop-ups.
Tydligen så har inte den där betalningen för avstängning av pop-ups hjälpt, ett rent lurendrejeri verkar det som från Network 54.
Går över till Modellrallaren.com på heltid nu, synd då oftast intressantare frågor diskuteras här men jag orkar helt enkelt inte mer så många pop-ups som det nu förekommer här.
Testade också då det gav mig hopp om fortsatta besök här men det hjälpte inte ett dugg. Pop-upsen regnar över en som vanligt med nedladdningsförsök av Gator osv osv.
Jag testade att plocka bort den nämnda IP-adressen under fliken "ej tillförlitliga zoner" och då dyker det up popups igen. Och när jag skriver in adressen igen så försvinner popuparna. Så fungerar gör det, åtminstone för mej. Jag kör Win98 och IE4/SP1 om det nu kanske har med saken att göra. Gamla grejor, men inga popups. Eller om jag kanske gjort andra inställningar i annat syfte, som utan att jag vet om det, hjälper till att hålla skärmen ren från blink och popups.
Fast egentligen är väl inte sådana här inställningar den slutgiltiga lösningen på popup-problemen.
Jag kör exakt samma program som du nämner och har gjort precis som du skrev ändå så får jag Pop-Ups. Så troligtvis är det ytterligare faktorer som påverkar.
Jeg har prøvd dette på mine to maskiner nå. Den ene fungerte det på, men ikke den andre. Så satte jeg "Security" til "Default level", og da var popupene borte.
Jag antar att du menar modulskarvning? Jag är en varm anhängare av gångjärn. Alla nyare moduler på Trefoten har gångjärnsskarvar, och gångjärn är lätta att få tag på.
Vi monterar ihop modulerna enligt Lådorama-principen (se äldre Smalspårigt). När modulerna sitter ihop kan man lägga spår rakt över skarven, och sedan såga av. Precisionen i gångjärnen är sådan att spåren alltid kommer rätt över skarven, inga skarvbitar behövs.
Det låter intressant angående själva spårskarvningen. Lådorama serien har jag läst och länge funderat över att bygga efter men själv har jag varit osäker på hur man skulle lösa själva spårskarvningen. Det låter intressant att man kan lägga spåren rakt över skarven och sedan bara såga av spåren. Skulle vara intressant att höra lite mer om arbetsgången/tillvägagångsättet kring detta.
Lägger ni t.ex. mellanlägg mellan modulerna innan isärsågningen som har samma tjocklek som sågklingan för att kompensera materialbortfallet i sågsnittet?
Fungerar detta även om spåren inte korsar modulskarven i 90 graders vinkel, kan m.a.o. spåren korsa modulskarven i vilken vinkel som helst?
Har ni några normer kring hur pass nära en växel högst får ligga modulskarven?
Hur får ni till att slipers som hamnar mitt i sågsnittet/skarven ser snyggt ut?
Jag skulle nog inte lägga spåren rakt över skarven och sedan såga av.
Jag lägger rälerna fram till skarven och sedan tar jag nya räler som jag fortsätter med på nästa modul. Det är enklare.
Några skarvjärn eller skarvrälbitar behövs dock inte.
Om man har den typen av spårmått där det är ett fräst spår för rälerna, är det enkelt att löda nästa moduls räler precis i linje med föregående. Man sätter bara spårmåttet mitt över skarven.
Man behöver inte kompensera för snittets tjocklek, Rocos spårsåg (tex) sågar tunt.
Spåret kan nog inte korsa skarven i vilken vinkel som helst, inte ens gångjärn kan hålla rätt spårvidd... om du förstår hur jag menar. Däremot behöver inte vara exakt 90 grader, jag skulle säga 70 - 110 grader sisådär.
Vi har inga växlar i skarvarna, man får anpassa antingen växlar eller skarvar.
Slipers i skarven blir inte snyggt...
Spåren förbind eletriskt med kontakterna mellan modulerna (eller rättare sagt, strömförösrjs separat på varje modul).
Jag har inte varit med så länge så jag har inte läst lådorama artikeln. Nu är timme lite sen och jag går själv i modulplaner och undrar hur gångjärnsskarvar konstrueras. Skruvar man ihop två gångjärn, har man speciella beslag, eller är det jag som inte är kreativ?
Synd att vi inte har en bild nånstans.... Jag skall försöka beskriva:
1. Sprinten måste kunna dras ur. Varje halva av gångjärnet skall nämligen sitta på varje sida om skarven. Går det inte att dra ur sprinten får man fila till detta.
2. Sedan sätter man gångjärnet på någon plan yta vid skarven, genom att först pressa ihop modulerna i det läge man vill ha dem och sedan montera gångjärnen. Det behövs minst två gångjärn vid varje skarv. På Lådorama sitte gångjärnen undertill, på två avsatser som inte når ned till botten sas. Andra brittiska lösningar är att ha gångjärnen på modulsidorna.
Jag skulle säga att gångjärnsprincipen är helt överlägsen Fremos lösning, när man bygger moduler som bara ska passa till varandra.
Fremo-standarden har dock syftet att alla moduler ska kunna passa till vilken annan modul som helst. Då blir fordringarna lite annorlunda.
Har bytt ut ett par A-ändes skärmar på ett av loken och skall nu skyddslacka dom. Lacken jag har är ModelMasters (Testor?) och jag tänkte göra det med pensel då det handlar om så små ytor. Undrar därför om man bör förtunna lacken även när man skall använda en pensel och isåfall, hur mycket förtunning?
Passar också på att fråga om denna lacken är användbar på plastmodeller så som t.ex. UGJ´s vagnskorgar utan att dom tar skada? Tål t.ex. UGJ´s vagnskorgar MJ-Hobbyexpertens SJ-färger utan att ta skada?
Tackar för ditt svar! Tolkar jag dig rätt när jag tror att det är SJ-färgen du avser när du skriver färg? SJ-färgen skall jag spruta men har aldrig provat den tidigare så därför ville jag vara på det säkra så den inte förstörde plastkorgarna, därav frågan kring SJ-färgerna.
Smådetaljerna (A-ändeskärmarna) skulle jag lacka med klarlack ModelMasters (Testors?) och det var den jag undrade om den skulle förtunnas även vid penselmålning/lackering?
När jag skulle skriva det förra inlägget, så hade jag förberett mig med texten i Notes för att slippa strul.
Icke sa nicke. Formuläret för att skriva in text hakade upp sig och första gången bar det sig så underligt åt att jag blev nerkopplad bara av att försöka skriva mitt namn.
Nästa gång väntade jag en 20 sekunder tills HDn slutade jobba med vad fasen NW54 nu lägger in för skräp i mitt system. Och sedan hade jag åter kontroll över tangentbordet igen, men bara efter att jag hade flyttat kursorn med musen.
Jag använder IE5.5 och jag har ett väl fungerande system, så det är inte hos med det är fel trots att det finns de som säger att det inte är några problem här. Det är uppenbart för mig att det varierar väldigt mycket.
De av er som undersöker nya lösningar, kontakta mig! Jag har 50 MB hos FS-Data som jag gärna lånar ut tills vidare med password och hela videvitten.
Var på IKEA (Västerås) och snubblade på en lite julgrunka med blinkande lysdioder. Det är två grenar dioder som på bilden ser ser ut att forma ett hjärta, men man kan forma om dem. Det fanns variantern också.
För 9 kr tyckte jag det var en kul ploj att ha på datorn över julen.
Nyss insåg jag att för 9 kr får man ca 40 mycket små lysdioder i rött, gult och grönt, så små att de skulle platsa fint i dvärgsignaler i HO eller förstås andra signaler. För folk som kör så moderna saker då förstås!
Var kan jag få tag på information, bilder, bangårdsritningar mm om Lönsboda i Skåne utan att behöva ta mig till Stockholm och SJK-lokalen?
Av speciellt intresse är den sedan länge rivna Hägghultsbanans (750mm eller så) sträckning in på stationen i Lönsboda. Mycket tacksam för minsta lilla svar.
Är det någon som beställt bilder från Lanmäteriets flygfotografier. På deras hemsida visas för dålig upplösning för att kunna se något vettigt på bilderna.
/MagnuS
Lönsboda Björkeröd Stenbrottsbana hade 1901-1908 750 eller möjligen 730 mm spv. Breddades 1908 till 800 eller 802 mm som bibehölls till banan lades ner 1932.
Kallades "Grisabanan" då man tyckte ångvisslan på första(?) loket lät som en stucken gris.
Mest använda loket lär ha haft 785 mm spv. Dock möjligen mätt över flänsarna, vilket skulle stämma hyfsat med 800 - 802 mm mellan rälerna.
Har tyvärr inget svar på din fråga, däremot ytterligare en fråga: var (helst på Internet) kan man finna foton och ritningar på lok och vagnar från denna bana?
Jag fick häromdagen hem en rulle med ritningar med bl.a. ett smalspårigt lok. Spårvidden var 762(?) mm och det var ett treaxligt lok med ytterramar, kan vara O&K? Skorstenen ser "osvensk" ut men text på ritningen är på svenska. En not berättar att hjulen ska kunna justeras för 802-891 mm spårvidd. Hytten har lite "överhäng" bakåt med kolbox. Tyvärr är kopian otydlig där ritningshuvudet är, men man kan urskilja början på rubriken: "Hell...". (Kan minnas fel just nu...)
Har någon en aning om varifrån loket kommer? Tar gärna emot mer info om bana, lok, vagnar, bilder m.m.
Kan inte för stunden minnas adressen till clas sida med smala spårvidder...
"Hell" skulle möjligen kunna vara en bit av namnet Hellefors Bruk som hade såväl 742 som 802 mm bansystem.
"Lierade" med HFJ, Hällefors-Fredriksbergs Järnväg (ägdes av bruket). E:et blev alltså med tiden ett Ä. Huruvida så också var fallet med Hällby tegelbruks och sandbanor vet jag inte, men i så fall skulle denna bana också vara möjlig. Spårvidd: 750 mm. Dock mestadels hästbana. Hade lok endast 1915-1916.
Ovanstående är tämligen grova gissningar. Vet ju inte ens om rubriken syftar på järnvägen där loket gick.
Adressen till min sida om svenska banor med spårvidder 742 mm (=30 verktum) - 802 mm (2,7 svenska fot) är som följer: http://groups.msn.com/742802mm
Vid besök i stentaget i somras inköpte jag en broshyr om stenbrottet. I denna finns bilder och en enkel karta som faktiskt visar lite av var banan gick.
Bild på loket finns och jag har för mig attdet visades i urspårat tillstånd.
I restaurangen i stenbrottet finns ytterligare bilder.
Stenbrottet som sådant är värt ett besök. Det används fortfarande och det som bryts är i huvudsak svart granit, porfyr eller vad det nu heter.
Aha, jag har bara varit i Hägghult på vintern och då var det naturligvis stängt. Får försöka i sommar istället.
Kanske kan man hitta lite info på kommunbiblioteket i Osby.
PS. Det är Diabas (svart granit) man bryter, både i Hägghult och Gylsboda. I Älvdalen bryts Porfyr. DS
/MagnuS
Då är det troligen Hellefors Bruks bana. När jag kom hem så letade jag vidare lite och såg att ritningen gällde lok 7 och 8 och var daterad 12/2 -25. Spårvidden var 742 mm enligt ritningen.
Ger detta mer ledtrådar? Jag tycker nog att det lutar åt Hellefors...
Tyvärr var ritningen för stor för att få plats i scannern utan att man behövde "klippa och klistra"...
Vid Hällefors hembygdsgård http://www.hellefors.se/forening/hembygdsgarden/
finns HBA 7 uppställt. Axelföljd C, tillverkat av O&K 1920, nr 9198, ursprungligen byggt för spårvidden 30 verktum / 2,5 fot / 742 mm, 1931 breddat till 802 mm / 2,7 fot.
Foto på loket finns på nämnda hemsida (leta efter rubriken "loket" eller liknande och klicka!)
Jodå, det verkar vara det loket ser lite längra ut po bilden. Skorstenen skiljer men annars är det väldigt likt, lite dålig bild. Har även fått en annan bild via mail som visar loket. Det är med största säkerhet detta lok!
Är det inte det loket som fortfarande gick i drift på HFJ, när SJK gjorde en resa dit i början på 60-talet?
Det finns bild i "De sista svenska ångloken", eller vad boken heter.
Har åtminstone sett foton från februari 1965 tagna av Olle Sundström föreställande loket under ånga i vintrig miljö. Bilderna fanns tidigare på Internet, men länken tycks vara död.
Första resan i maj 59´
andra resan och den sista SJK-resan gick av stapeln sept-68, och så gick det ju något avskedståg i midsommar 70 för personal och annat vid nedläggningen.
Det finns mindre mellanstationer på SOEJ som haft samma byggnadsritningar som SlRJ:s stationer klass II (Hesselby och Bäl). Någon som vet om de större mellanstationerna sammanfaller utseendemässigt med SlRJ klass I (Slite)? Saken är nämligen den att det ju numera finns snygga ritningar på alla byggnader från klass II-stationerna men från Slite finns bara själva stationshuset och den ritningen är inte komplett. Avträde, godsmagasin, uthus m.m. saknas. En skiss av verkstaden finns, det är allt. Det finns heller inga byggnader kvar att mäta upp och bildmaterialet är rätt klent, framförallt är det bara vissa vinklar som visas och de flesta byggnader syns mest på håll.
Ante
Det låter intressant.
Jag har en del foton från främst den norra delen av SOEJ. Har du en bild på det du talar om kanske jag kan se efter i min bildlåda.
Dessutom skall jag upp till Älmhult över julhelgen så kanske kan jag ta några bilder till av vad som finns kvar längs banan.
/MagnuS
Har någon bra tips över var man kan få tag på lämpligt teddytyg för landskapsbygge och då helst via postorder. Jag har nämligen besökt åtskilliga tyg/textilbutiker i mina hemtrakter här kring södra sverige utan att finna något teddytyg överhuvudtaget.
Känner ni till lämplig postorderbutik så vore jag även tacksam för artikelnummer på lämplig kulört och typ av teddytyg som lämpar sig bäst för infärgning till svenska sommarängar i H0.
Jag led själv brist på teddytyg...det gick dock inte så långt att jag började snegla på min lilla dotters stor-nalle...men så fann jag Siden-Carlsson på Drottninggatan i Stockholm. Vet ej om de har postorder
men de hade ett underbart tätt tyg som liknade visset, ljusbrunt/ockraaktigt gräs, som också gick att färga grönt.
Mvh
Nisse
Schweiziska Model Rail (som ligger ett stenkast fran mina nya hemtrakter) har uppdaterat sin hemsida. Under Shop / Spur 0m finns tex läckra bilder pa de flesta artiklar i deras smalsparssortiment.
![](http://www.anonymprom.com/free/nph-surf/000010A/http/www.anonymprom.com/free/nph-surf/000010A/http/www.network54.com/Hide/Forum/"http://medlem.spray.se/trefotasparet/bilder/bemo.gif")
