Kulramen och det ord som talas och ej får sägas
- och en smula om det ord som ej ens kan talas
X X X
Låt oss nu plocka fram kulramen, mina grannar i sed och tro; plocka fram den och räkna till tio gånger tio gånger xxx! Det lugnar sinnet och inskärper ansvaret, inklusive det medmänskliga.
X X X
X X X
Den väg som man kan vandra till fots, som man kan trampa med kängor, sandaler, barfota och med skor, är inte Vägen.
Det ord som man kan tala och höra med sina öron, som man kan skriva och läsa, som man kan ropa, skrika och trycka ner i halsen på en annan är inte Ordet.
Det som händer här och nu på detta forum är inte Vägen. Det som här sägs och talas och läses och roar och förfärar är inte Ordet.
X X X
X X X
Det sanna Ordet är ursprunget och den eviga källan till själva livet och var och ens egenhet och lycka. Vägen är Ordets väg till och förbindelsen med vandraren på vägen. Vägen är samtidigt vandrarens väg till Ordet, sin Sanning och Orsak, i akt och mening att äga det, vara det, finna det.
Det som sägs och yttras på Sedniskt Forum för närvarande är sorgligt. Det vittnar om att här söker man inte Ordet och vill inte kännas vid det egentligen, inte äga det på riktigt. - Eller?
Här vill man hällre förvränga och smäda och såra i namn av principer hit och händelser dit! - Eller?
Här finns det ingen vandring framåt mot det gemensamma målet, utan istället en rundvandring i en bedrövlig gammal sörja, - en veritabel nostalgi, tycks det, till det hemska som varit. - Eller?
Vad har man lärt? Nog inte så värst mycket. Om man tror att sanningen om det som hände i SAS historia en tid tillbaka är simpel, renrakad och klar, så låser man positionerna i det som var, och har intet lärt av det som hände. Man fortsätter.
Man fortsätter precis som förr. Och den som dock inte gör det och inte vill med att göra det, kan bara undra varför man gör det, - och så kanske konstatera att sanningen om SAs är nog att SAs är SAS likt, och att hela rörelsen är som den är och varit. I vart fall känns de skriverier som här ägt rum under allra senaste tid som en upprepning av det som redan sagts och redan varit.
X X X
X X X
För mig personligen är SAS (SAs) ingen grej längre. Föreningen intresserar mig inte. Den kan få vara och då kanske ha något gott i följe med sig. Den kan få icke vara, och då kanske föra med sig en viss förlust. Det får kort sagt vara med den som det vara vill.
Min tro och mina tankar vad angår det organisatoriska i hednasfären är som bekant helt andra än de som jag hade innan och under SAS-krisen. Ingen tycks emellertid intressera sig för de tankarna (som jag uttryckt i Samfundsfördraget), och också det får vara som det vara vill. - kanske är det bara väl och som det ska. För mig är Vägen och Ordet det viktigaste; om vi så tillsammans kan organisera och bana vägen för det viktigaste och det som mest är värt för oss alla så är väl det bra. Men blir det inte så är det väl vårt Öde att inte förmå det, kanske inte ens vilja det på riktigt.
X X X
X X X
För en del andra är dock SAs uppenbarligen en grej, en positiv en eller en negativ en, eller kanske något beblandat. Och uppenbarligen finns det ett behov, och uppenbarligen finns det ett återkommande behov av att upprepa åtminstone de verbala dunsterna av det som varit. Därför kan det tänkas ha varit bra att man tagit sig chansen att här ösa ur sig av sin grämelses brunn i antingen retorikens och det ändlösa argumentets och/eller den emotionella urladdningens tecken.
Men nu får det i mitt tycke vara nog. Jag kommer att radera alla inlägg som jag tycker bryter mot forumets enkla regler (se Ingress till Sedniskt Forum), och då också de sakliga och välhållna inlägg som anknyter till dessa längre ner i tråden. Det är trist att detta blir följden, men det låter sig inte avhjälpas.
Besökaren av forumet må så tycka vad han eller hon vill om detta. Jag gör det ändå i namn av min plikt och min makt att göra det.
X X X
X X X
Var välkomna tillbaka längre fram i tiden när kulramen kommit till sitt bruk och sinnena är lugna och sålunda mogna att samtala.
Ett vedträ i brand tänder ett annat,
låga födes av låga;
mänskan av samtal med människor blir vis,
- enslingen andligt förkrymper!
(Havamal 57 i Karl Ljungstedts tolkning)
/Kon Unge
PS. Är man så under tiden som städningen tar sugen på att läsa eller diskutera, så hänvisas till andra debattsidor såsom Bifrostfolkets Ristarsida, eller SAs-debatt, , eller Gimles diskussionsfora.
Man kan också - om man vill mer stillsamt grunna och undra - läsa mina epistlar på Törens hemsida, om man nu inte redan gjort det. :-) Se spalten "Det Första Ord."
